I juni 2011 lyckades jag smyga mig på en hornuggla, troligtvis en hona. Varje gång jag var ute och gick med kameran i samma skogsparti hemmavid visade hon villigt upp sig för att locka mig bort från sina två ungar. En gång vägrade jag gå på hennes finter och gick åt motsatt håll och gömde mig bakom en dunge med täta unggranar. Då började hon istället att leta efter mig bland granarna där jag stod beredd med kameran. När hon sen fick syn på mig spände hon verkligen ögonen i mig…
Related posts...