Våmhuska - Teckenförklaring
Speciella ljud vilka normalt inte förekommer i svenska
språket:
ð -uttalas tonande som i engelskans bestämda artikel the.
d3 -uttalas tonande, ex. d3ärå = göra, d3ick = gick, liksom engelskans joy.
u -uttalas alltid som ett mellanting mellan o och u.
w -uttalas alltid som "tjockt" som i engelskans where.
a kursiv vokal betecknar nasalljud. Ex. siö = se.
: Två punkter (kolon) efter vokal gör den lång. Ex.
nä:tä = nätter.
Vanligt a uttalas alltid öppet som i svenskans kappa.
l-ljudet är, med få undantag, tjockt - utom vid
dubbelteckning -ll.
Observera att -ng som regel uttalas med hörbart -g, sålunda inte som motsvarande rikssvenska ljud.
Teckenförklaringen är sammanställd av Bertil Ask.