- Hej på dig farbror Lasses Erik! Har du sett Stämjärns-Anders någonstans?
- Nej, inte sen förra helgen då han höll på och tokade sig med några hässj-stänger borta vid gärdesgården nere på ängen mellan bäcken och härbret. Vad vill du den där token?
- Jag tror att han har gett sig iväg (eg. försvunnit planlöst).
- Nej, jag är då inte orolig. Han har ju försvunnit sådär förr och kommit tillbaka igen.
- Ja, det han kanske gör nu också, men jag är inte så säker. Han blev ju religös i våras, och efter det så började han tala för sig själv och sprang iväg bort i skogen nästan varje dag.
- Men han är ju duktig annars, o snäll är han också. Jag tror då inte att han vill vara till besvär för någon människa.
- Jo men nu hade han sagt till Greta att han sett ett skogsrå bakom lagården en natt.
- Jasså! Har han blivit så förvirrad, då är det inget att förundras över. Men nog har han väl varit lite konstig av sig förr också.
- Ja, vi får väl sätta igång och leta efter honom, om han inte kommer hem i rappet.
- Ja vi får väl göra det. Är det inte bäst att vi samlar ihop lite folk.
- Jo vi gör så. Vi går söderut mot "gliöpi" (=sankmark mellan sandåsar, där en bäck springer fram) först och sendan upp mot stor-änget.
- Ja, jag går hem och sätter på mig stövlar och meddelar alla jag ser. Och du går åt ditt håll och sen samlas vi här igen om en halvtimme.
- Ja, så gör vi!